Arkiv | maj, 2011

Den här med process

31 Maj

Nä men hörrni, här sitter jag då fortfarande i startgroparna. Ibland tänkte jag ”Anna, ta den tid du behöver. Du är så jävla bra ändå”. Ibland tänker jag ”Meh Anna, va fan. Vad håller du på med? Här drar du igång värsta projektet och sedan är du lat och hojtar om att ‘det hääär får ta den tid det tar, det hääär ska vara idel glädje’. Så löjligt. Skärp dig!”. Ja ni förstår ju att det inte är lätt att vara jag just nu.

Vad jag vet så lider jag inte av bipolär sjukdom. Vad jag vet så är det helt normalt att föra dessa inre samtal med sig själv. Ja, de kanske till och med är nödvändiga. Det är det här som kallas process.

Men okej, för att få den där kräsna, krångliga delen av mig själv, som säger ”skärp dig”, att tystna så har jag i alla fall läst ut Spill. Slutet, mina vänner, slutet. Det var gripande och sällan har jag varit lika nöjd över att jag läst ut en bok jag inte varit övertygad om. Nu kvalar Spill in på min lista över de bästa böckerna jag läst. Isabel Allende, Jonas Gardell, Tove Jansson och ett gäng andra får bjuda in Sigrid Combüchen i sällskapet.

Kriget vi inte vet tillräckligt mycket om

30 Maj

Min bundsförvant Karin tipsade mig igår om en artikel i Husis, Kriget smakar blod, damm och bröd. I artikeln konstateras att inbördeskriget är det krig som unga saknar mest kunskap om.

Våra krig är ett outsinligt ämne för filmindustrin men inbördeskriget är det minst skildrade och det krig som unga människor tycks känna sämst till.

På min lista av böcker som ska läsas inom Projekt Ines står bl.a Aapo Roselius I bödlarnas fotspår – Massavrättningar och terror i finska inbördeskriget 1918. Om någon läst den hör jag gärna dennes tankar. Tack vare Melinda fick jag en spark i baken och tog mig till slut an Sofi Oskanens Utrensning. Ah, fick lov att ta en paus igår från den. Så mörk. Men vilket sätt att berätta. En njutning att läsa.

Tänk om vi skulle göra om

27 Maj

Åsa Beckman skriver i Dagens Nyheter 26 maj att hon erfar hur mäns livshistoria är det stora samtalsämnet i familjer och släkter. Läsvärd, intressant och fin krönika. Läs.

Det är inte så att kvinnors liv saknar innehåll och händelser som är värda att berättas om och bli mytomspunna släkthistorier på samma vis som berättelserna om hur till exempel farfar stridit för sitt liv och sitt land vid en krigsfront. Det är inte så att mäns liv är betydligt mer intressanta. Det är inte så. Ändå ställer vi ständigt männen i centrum. Män behöver ju inte bli undantag som kvinnor varit, men tänk om de skulle få en mindre roll och plats.

På en söndrig dator ligger en fil där jag skrivit ner ett långt samtal jag hade med min mormor för några år sedan. Vi pratade om hennes liv och mycket om hennes ungdom. Backup var ingenting jag tänkte på den gången, tyvärr.

Ett försök

26 Maj

Den som har analytisk förmåga fattar ganska snabbt att Mr Pär Ström inte har det. Läs själva i hans bok. Han skryter i sina debattinlägg i SvD om att han hänvisar till 112 källor. Problemet är bara att han missar en himla massa intressant i de där källorna som han själv citerar samt att han bortser från källor som visar på sådant han inte vill se eller inte förstår. Bilden på bokens framsida är förresten lika billig som Ströms försök till analys.

Phuuu. Är det så här lätt att ge ut böcker? Det visste inte jag.

Lite om vad som krävs

22 Maj

Det här kommer kräva mycket tålamod, envishet, uppmuntran och självbekräftelse. Paul Auster sa i senaste Babel att han avråder alla att bli författare. Han menar att han lider av en kronisk sjukdom som gör att han behöver sitta inne i ett rum och skriva ord på papper. ”Don’t do it”, säger han till unga som berättar för honom att de vill bli författare.

Men! Jag tappar inte modet. Tror starkt på det här och på min förmåga att driva det i land. Två uppsatser inom loppet av ett år, sista året på högskolan, gav mig erfarenheten av att driva ett skrivprojekt och insikten om att det goda tar över det onda. Två år som gymnasielärare har också krävt tålamod och självbekräftelse. Mer än vad man kan tro. För att mota Olle i grind läser jag nu min andra Emma Pihl-bok. Hon är en mycket vettig coach och hennes böcker lär mig att aktivt tänka positiva tankar. Humbug och flum säger någon, skit för dig svarar jag på det.

Behövs män?

19 Maj

Har män spelat ut sin roll eftersom de nu som då breder på benen både bokstavligen, kolla hur män sitter i de allra flesta fall, och bildligt, i form av att de bestämt var skåpet ska stå överallt i alla tider?

Som tioåring cyklade jag från Erikslund till Västerås centrum med hårspray och hårborste i en magväska. På offentliga toaletter runt om i staden borstade och sprayade jag min snedlugg minst en gång i timmen. Detta eftersom min stora mission på cykelturen var att hitta killar. Man skulle kunna kalla mig för en killtjusare. Min röda plånbok var nedsmetad med kulspet och banala aforismer som ”Killar är som luft, utan luft kan man inte leva”. Just i denna stund rodnar jag. Varifrån fick jag allt detta? Varför all denna uppståndelse över de unga männen? Jag läste tidningar som OKEJ och Frida. Svaret kan säkert till stor del hittas där. Kanske tänker någon att det här handlar om evolution och fortplantning. Det känns långsökt.

Snedluggen har jag inte förknippats med på länge, det går bra utan den upptäckte jag senare, och inte heller känner jag av den biologiska klockan. Men nog om mig och mer om männen. Behövs män? Ja, men så klart. Mitt projekt går inte ut på att de har spelat ut sin roll. Däremot har de fått spela en för stor roll, för länge, och i det här projektet har männen biroller. Det vore skönt om de inte sitter i strålkastarljuset och slött lägger fram sanningen á la GW Persson på ett tag. Men kan tänka mig att det är svårt att börja lyssna intresserat när man är van att prata mycket och länge själv. Det är också svårt att börja tala när man inte är utnämnd till talare och tyckare.

Stiltje på den här fronten

19 Maj

Det är oroväckande att jag var osäker på mitt lösenord till wordpress. Ivrigt startade jag bloggen i april för att sedan låta den gå i ide. Dåligt, dåligt. Samtidigt ska detta projekt vara idel glädje och just nu behöver ett visst gäng gymnasieelever all min energi och brinnande lust. Det finns för lite tid kvar att tänka på inbördeskrig. Men jag läser. Mellan varven läser jag Spill – en damroman av Sigrid Combüchen och Den röda grevinnan av Yvonne Hirdman. Den förra är en roman där det inte är lätt för läsaren att veta vad som är verklighet och vad som fiktion. Författaren brevväxlar med en dam och utifrån detta berättas hennes liv som ung vuxen. I partier dras jag med i historien och skrattar gott åt lustiga kommentarer som både damen och författaren fäller. Absolut läsvärd men jag har fortfarande en rynka i pannan då jag försöker fastställa mitt omdöme. Den senare är om Hirdmans mammas liv och bakgrund. Det är lättsam historieskrivning där författaren delar med sig av sina tankegångar under arbetets gång. Hennes förvånade ögonblick då något oväntat kommer upp och spända förväntningar på att få svar på frågor. Intressant läsning det med men kanske inte så där svindlande och fängslande som någon recensent lovat.

Och just det, gräv i era vindsförråd och kartonger från förr. Helt vanliga människors liv är bland det mest spännande som finns. Inget liv är vanligt.

Djävulskt att skriva bok

9 Maj

Lena Sundström gästade Morgonpasset i P3 i morse och hon berättade om hur ”djävulskt” det är att skriva böcker. Tror faktiskt att hon hon sa djävulskt, eller så är det jag som sammanfattat hennes beskrivning med det ordet. Den första tiden är som en smekmånad men sedan börjar ett ensamt arbete. Man går ner sig totalt eftersom man ser att det kan bli riktigt bra, om man bara får det gjort.

Jag njuter av min smekmånad och försöker att inte tänka på den där ensamma fasen. Den romantiserar jag. Det blir mycket kaffe, caféhäng och kreativa stunder. Och så lite ångest på det. Den hör väl till.

Då jag knöt ihop säcken för två år sedan

5 Maj

Några inledande ord

Till mina släktingar till vilka Ines var mor, mormor och farmor vill jag säga att min förhoppning är att den här uppsatsen om Ines ska vara givande läsning för er. Det har inte varit helt enkelt att sammanföra min vilja att leva upp till akademins krav på vad en uppsats bör innehålla samtidigt som jag vill skriva om Ines på ett vis som tilltalar er som kände henne. För andra läsare kan det vara av intresse att veta att jag har finlandssvenska föräldrar. I fyra år under min uppväxt bodde jag i de snappertunska skogarna och i den korsning där Ines och Verner hade sin butik 1918 har jag svischat förbi i bil många gånger.

Anna Lindholm 29 maj 2009

Slutspurt

4 Maj

De som inte tillbringar sin vardag i skolan dessa dagar ska veta att det just nu händer mycket, alltför mycket, där. Eleverna vill visa sitt bästa in i det sista samtidigt som de helst av allt vill gå på sommarlov. Lärare ser ljuset i tunneln men simmar runt i högar av texter som ska läsas och bedömas. Betyg måste sättas. Det är stressigt. Därför blev jag lättad idag då en elev sa ”Anna, är du lika glad i dag som du var i måndags? Då var du såååå glad! Varför var du så glad?”. Det betyder att jag lyckas sprida bra energi trots att jag har andan i halsen.

När mina elever sprungit ut ur skolhuset och försvunnit bort på ett flak, när jag har städat mitt skrivbord och förberett mig på den nya gymnasieskolan som drar i gång i höst, GY2011, då, då ska Projekt Ines få en större plats i mitt liv.

decibelfi

Decibel.fi:s ungdomsinformatörers blogg - Decibel.fi:n nuorisotiedottajien blogi

Ekonomistas

Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen

AmraHamra

Twitter: @OndTon Mail: amra.hasanov@yahoo.com

Hit och dit och tillbaka igen

- om historia, vägar och val. Och allt som gör det mödan värt.

jeppispride2014.wordpress.com/

Tro, hopp och kärlek. Usko, toivo ja rakkaus.

imperhia

Vi kommer tänka högt om jämställdhet, genus, mångfald och andra viktiga ämnen

Bokhora

Sveriges största litteraturblogg med fokus på böcker, läsning och författare.

Astra

Feministisk tidskrift

%d bloggare gillar detta: