Arkiv | februari, 2013

Agera för könsneutrala äktenskap

28 Feb

Det är ofattbart att lagmotionen om könsneutrala äktenskap i Finland gick i stöpet. Partitillhörigheten hos dem som röstade ner motionen i lagutskottet talar sitt tydliga språk.

Som jag ser det kan du inte påstå dig värna om mänskliga rättigheter och rättvisa samtidigt som du är emot samkönade äktenskap. Ingen får missa att skriva på medborgarinitiativet from 19 mars. Gilla Tahdon2013 på facebook.

28 Feb

Kvinnliga tonsättare

Kolla på den här förskräckliga statistiken. Det är Rättviseförmedlingen i Sverige som gjort mig uppmärksam på Opus granskning av jämställdheten. Hörde i förbifarten någon som sa ”vad ska man säga om Rättviseförmedlingen egentligen?” och utan att veta exakt vad frågan kom sig av svarar jag ”den är bra!”. Jag tycker det är helt briljant att belysa ojämlikhet och ojämställdhet á la Rättviseförmedlingen. Så här såg det ut när påven hade sagt upp sig.

Skärmavbild 2013-02-28 kl. 10.39.15

Man gör något praktiskt samtidigt som man belyser skevheter.

Rättviseförmedlingen finns i Finland också! Gå in och gilla. Sidan funkar dock märkligt dåligt. När jag kollade på den precis var den t.ex helt tom. Men den blir säkert bättre.

I Stockholm är det för övrigt fortsatt soligt. På sportlovsagendan idag står lite strosande på stan, morotskaka på Nelly’s Café samt läsande av krönikor som mina ettor skrivit.

Vill till sist tipsa om K-Special om Antony and the Johnsons. Kolla kolla! Det som etsat sig mest fast hos mig är hon som sa ”there might be life on earth”. Hon är transsexuell, ville ta sitt liv men upptäckte att hon kanske skulle orka leva vidare.

Stipendier och utomhuspool

27 Feb

Denna sportlovsonsdag har hittills ägnats åt stipendieansökningar. Det har gått i rasande fart och jag är nu mycket nöjd med mig själv. Därför ska jag bege mig till en utomhuspool på ett tak någonstans i Stockholm. Perfekt belöning!

Ilves barnkläder och Finlands JämO

26 Feb

Det här med att hockeylaget Ilves säljer barnklädersom är blå med texten ”pelimies” och rosa med texten BILJETTFÖRSÄLJARE. Man skrattar ju. Ett svart skratt. Kan de inte bara hålla sig till lagets färger och skippa texterna på kläderna? Nej de kan de tydligen inte. I Hbl:s artikel förklarar sig vd:n för laget med att han själv har döttrar. Av den orsaken kan han alltså inte vara sexistisk?

Med risk för att framstå som obildad var det förresten en positiv överraskning för mig att Finlands JämO uttalade sig i artikeln. Jag har aldrig hört henne förr! Pirkko Mäkinen. Det namnet  lägger jag på minnet. Jag är inte impad av det hon säger i artikeln men ska läsa mer om JämO:s arbete här. Men det har jag inte tid med nu. Sportlovsutflykt till Vaxholm står på dagens schema!

 

 

 

 

En tråkig läraraktighet à la moi

25 Feb

Lite intressant var det att komma över Finlandssvenska journalisters facebook-sida. Där hade mitt mejl lagts upp i en tråd och några hade kommenterat det. Så här skrev en journalist och programledare på Svenska YLE bland annat.

”Håller med om att X3M:s svar var torftigt, men Annas brev var så långt att de kanske inte orkade läsa det. Anna kanske inte heller riktigt verkar höra till målgruppen. Ärligt talat blev jag utled på hennes tråkiga läraraktighet. Om jag får säga min åsikt.”

Den öppna fb-gruppen var dock stängd för andra än medlemmar att delta i diskussionen och jag kunde inte kommentera där. Men hursomhelst.

Är det inte märkligt att gissa att X3M:s producent inte har läst mitt mejl? Är det inte att dumförklara sig själv en aning att gissa detta och att dessutom missa att jag INTE skriver som tillhörande målgruppen utan just som lärare. Tråkig lärare, enligt denne YLE-medarbetare. Må så vara men i min mening är det inte ett krav att ingå i målgruppen för att du ska kunna ha funderingar, tankar, analyser och åsikter. Det är lätt för mig att tänka att den där kommentaren är ett uttryck för att journalisten inte ha förstått vad som stod i mitt brev. Inte förstå och skylla på att inte orka.

Mitt mejl till producenten och engagemanget för en riktigt himla bra radiokanal för unga på svenska i Finland kommer sig av ett genuint intresse och engagemang för ungdomar och samhälle. Då och då hade jag, för länge sedan, nämligen lagt märke till en underlig ton och jargong på kanalen. Som många andra konstaterade jag att jag inte lyssnar på kanalen längre (tillhör icke målgruppen) men ibland råkade jag höra snuttar här och var. I och med mitt yrke och intresse bestämde jag mig till slut för att lyssna lite noggrannare. Jag imponerade inte av det jag hörde, skrev således ett brev och fick sedermera ett skraltigt, oengagerat svar. 

Eftersom jag hade lagt märke till att kanalen ofta hanterar kritik mot radiokanalen på ett nonchalant sätt valde jag mitt perspektiv noggrant. ”Dags att byta kanal, kanske?”, var inte ett ovanligt svar på tal. I ett försök att slippa bli avfärdad på det viset antog jag ett tydligt lärarperspektiv i mitt brev.

För övrigt har jag sportlov (kompledigt) och himlen är så här blå!!
image

Den lilla skit jag är

24 Feb

Vårens stora ambition när det kommer till detta projekt är att fixa fram pengar, tjänstledighet och boende. Sen ska det minsann skrivas bok i Helsingfors! Och ibland kan ju den här boken och annat i ens lilla liv kännas som världens mest viktiga. Allt står och faller med just MIG.

När den känslan tar över ska jag alltid kolla på den här rymdfilmen. Det blir så tydligt då, vilken lite skit man är.

Projektpresentation försvunnen

21 Feb

Här sitter jag och häver i mig mitt morgonkaffe och inser samtidigt att texten som sammanfattar och beskriver vad Projekt Ines går ut på är försvunnet. BORTA! Den ska finnas i på högerspalten. När och hur har detta hänt?

Jag får skriva om den och det kanske är en bra sak. Faktiskt.

Allas vår agenda

21 Feb

En anonym kommentar under brevet till Radio X3M, som ligger på min gamla blogg ambivalens3000, har gett upphov till detta inlägg. Den anonyme undrar om jag är ute efter att radiokanalen ska sprida en viss politisk agenda. Det svarar jag inte ja på men jag själv har absolut en agenda.

Projekt Ines kan säkert ge upphov till samma undran. Är inte detta tendentiöst och politiskt? Det finns uppenbarligen anledning att resonera kring detta eftersom det inte sällan händer att man ”anklagar” sin motpart för att ha just en politisk agenda.

Var ska jag börja. Jo men så här. Alla som tycker att feminism är tjafs, alla som bett oss tjatkärringar gå tillbaka till våra kaffepannor och gnälla för oss själva om vad som sägs i radio, alla de är också politiska. Anti-feminism, skulle jag säga men de får gärna själva definiera vilka de är och vad de står för. Krypa fram och erkänna sin agenda.

Alla som uttrycker ”får man inte skämta längre eller?!” har en agenda. Deras agenda är ganska oklar för mig men att det finns en agenda är SOLKLART även om de själva tycks omedvetna om den. Deras mission verkar vara att föra fram en viss humor och förklara att alla som inte skrattar med dem är humorbefriade. De tar sig rätten att bestämma vad som är vad och vad som är humor. Detta är kul, nu ska alla skratta, detta är rätt, nu ska alla nicka. PUNKT!

Men det är inget konstigt att ha en agenda. ALLA vi människor har en SYNVINKEL. Vi har en bakgrund, en horisont, som vi ser saker utifrån.

Därför är det så viktigt med KÄLLKRITIK. Du kan aldrig tro att det du läser är 100% objektivt och neutralt utan måste alltid ställa dig från ”okej, ur vilket perspektiv är detta skrivet eller sagt?”. Precis som vi frågar oss ”vem är den tänkta målgruppen” ska vi ställa oss frågan om perspektivet.

Därför blir jag lite trött på att höra att ”du har en har en politisk agenda” utan att den som säger detta visar sig medveten om sin egen vinkel och agenda i frågan. Det verkar ständigt vara de där ANDRA som har en misson och inte en själv.

Men åter till den anonyma kommentaren. Den anonyme skriver i en parentes att YLEs direktiv inte får vara politiska. (Exakt vad YLEs direktiv och policy är vet jag inte. Jag har letat efter detta svart på vitt, utan att lyckas så den som har den här infon får gärna hojta till. En producent, numera chef, på X3M har inte kunnat svara på frågan (sic!). Därför har jag mejlat Marit af Björkestén och bett om detta men hon har inte svarat. Tyvärr kan jag alltså inte knyta an till dem i detta inlägg.)

Angående detta är YLE för det första ingen egen ö. Det är ingen neutral plats. Där det finns människor finns det intressen. Förhoppningsvis finns det också ett stort engagemang att lyfta intressanta ämnen och händelser (som ett blogginlägg om något aktuellt) och detta ska göras ur olika perspektiv. DET är det viktiga. Eftersom en journalist aldrig kan lyfta ett totalt neutralt perspektiv är en lösning att hen lyfter fler än ett. Hen använder flera källor för att belysa ett område, en fråga, ett problem ur olika horisonter. Sedan lämnar journalisten till mottagaren att ta ställning. Om det inte är frågan om en argumenterande artikel förstås.

För det andra handlar det om grundläggande demokratiska rättigheter som gäller varenda människa. Ingen människa ska av två radiopratare i sänding ombes ta ut en kaktus ur sin vagina för att man har sagt sin åsikt, använt sin yttrandefrihet. Lika lite som man ska få höra det någon annanstans. Människan grundläggande rättigheter har kommit till i en (politisk) debatt och diskussion. Diskussionen om de mänskliga rättigheterna är ständigt pågående och ska så vara. Endast så är de levande.

Vad gäller Projekt Ines är syfte och perspektiv glasklart. Historien är främst skriven ur ett manligt perspektiv, vi behöver addera kvinnors liv och berättelse till historieskrivningen. Men förstås hade kvinnor också olika syn och bakgrund som påverkade syn på kriget exempelvis. Jag behöver luska ut vilket perspektiv kvinnorna jag skriver om har. Det är förstås en utmaning att hålla ordning på perspektiv, agenda och komplexiteten i det när jag jobbar med Projekt Ines. Det är inte lätt att se sig själv alla gånger heller men jag försöker.

Kort sagt. Det handlar om att konstruktivt och analytiskt förhålla sig kritisk till källor och att tänka på hur en själv lägger fram text och tal. Särskilt om du har makt i form av journalist eller lärare. Det ingår i vår profession. Agendor har vi alla. Och ska väl ha?

PS 1 Såg precis att Peppe är inne på lite samma spår. Hon har skrivit ett inlägg om makt och ansvar.

PS 2 Och Sylvia Bjon tangerar detta i Hbl.

Närhelst det uppstår en anklagelse om sexism någonstans kan man räkna sekunderna tills någon frågar om man inte får skämta längre. Det är det som är så alarmerande, att det finns människor som tror att det inte ens går att definiera respekt utan ger upp direkt. 

Förklaring sexism pga tidspress – ej okej

19 Feb

Det här med Radio Extrem och den trista jargongen på kanalen som nu äntligen lyfts till en allmän debatt. Tack Linnea P!

Det är ofattbart hur dålig radio som spelas upp i klippet som stått i centrum för diskussionen. Så illa är det förstås inte alltid när man slår på Extrem, vill jag ändå påpeka för dem som aldrig hört kanalen innan.

I Hbl:s artikel där Kjell from Hell själv blir intervjuad säger han och kollegan (som gjorde underhållande personporträtt av kändisar i Svenskfinland i höstas) att de jobbar under tidspress. Det är verkligen något som jag är ödmjuk inför. Som lärare jobbar man snabbt. Några har menat att det här med ”ööö eeee ööö ta ut öööeeeh kaktusen ur vaginan”-klippet var en groda. Jo men visst. Jag kan också häva ur mig grodor i stressen och pressen på jobbet. Senaste exemplet är att jag i en föreläsning om islam sa att Iblis var en djinn, men han var en ängel. Detta måste jag klargöra för mina elever. Jag måste erkänna mitt fel och ställa saker till rätta. Jag försöker se den här typen misstag som en del av lärandet. Avfärda dem som grodor.

Men det att programledare blir sexistiska är jag dock inte ett dugg ödmjuk inför. Det tycker jag inte att ska viftas bort som en groda. Att man blir sexistisk under dåliga arbetsförhållanden förstår jag inte alls. Lika lite som att man blir rasistisk eller annat otrevligt. En radiokanal där det finns radiopratare som börjar mobba och bli sexistiska under tidspress har inte bara dåliga arbetsförhållanden, den kanalen har större problem än så. Detta har lyckligtvis många konstaterat den senaste veckan, bland annat flera journalister på Finlandssvenska journalisters facebook-sida.

Stiftelsen ville lyfta ett blogginlägg som väckt engagemang och diskussion. I stället för att göra något vettigt av det engagemang som stod bakom  analysen av Marry me och den effekt inlägget fått (åh, det finns så många andra vettiga sätt de kunde gjort detta på) valde man härkartekniker en masse. Fredrik Sonck har sammanfattat det mer än väl. 

Men det är inte första gången sådant här händer. I september 2011 vände jag mig till en producent på kanalen för att fråga vad som pågår, hur de tänker på kanalen. Förra veckan, ett och ett halvt år senare, har hundratals läst mitt brev till producenten i och med den stora diskussionen tagit fart. Alla som läst mitt mejl förstår att jag med lättnad upptäcker att det är fler än jag och några andra som har liknande analys och kritik. Mer om det vid ett senare skede. På grund av tidspressen på jobbet finns för lite tid för bloggen. Men ja hej, jag är alltså tillbaka här tänkte jag.

decibelfi

Decibel.fi:s ungdomsinformatörers blogg - Decibel.fi:n nuorisotiedottajien blogi

Ekonomistas

Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen

AmraHamra

Twitter: @OndTon Mail: amra.hasanov@yahoo.com

Hit och dit och tillbaka igen

- om historia, vägar och val. Och allt som gör det mödan värt.

jeppispride2014.wordpress.com/

Tro, hopp och kärlek. Usko, toivo ja rakkaus.

imperhia

Vi kommer tänka högt om jämställdhet, genus, mångfald och andra viktiga ämnen

Bokhora

Sveriges största litteraturblogg med fokus på böcker, läsning och författare.

Astra

Feministisk tidskrift

%d bloggare gillar detta: