Arkiv | maj, 2015

Maffigt möte med historiker

31 Maj

I fredags hade jag ett långt möte med en historieprofessor som har läst mitt bokmanus. Det var ett högst avgörande möte för min bok Projekt Ines – Fem kvinnor i inbördeskriget 1918. Det oundvikliga mötet med faktagranskaren som jag medvetet förträngt. Om jag hade förstått vidden av detta möte som ägde rum på Schildts & Söderströms fredagen den 29 maj 2015, med denne professor som läst mitt manus till punkt och pricka, ner på minsta lilla detaljnivå, skulle den här boken aldrig se dagens ljus. Den hade förblivit en liten idé, några rader i ett dokument.

Jag hade aldrig vågat kasta mig in i krigslitteraturen och inbördeskriget 1918 på det vis som jag gjort om jag vetat att jag skulle sitta med en historieprofessor som utropar sådant som ”SÅ HÄR KAN MAN BARA INT’ SKRIVA!!!” ”PÅ SIDAN 62 SKRIVER DU SÅ HÄR, DET GÅÅÅR INT’!!”. ”DET HÄR KAN INT’ PASSERA!!!!!”. Ord som ”dubiös” användes.

Jag blev uppläxad. Av en professor. Öga mot öga.

Tänk dig själv.

Men! Mötet ramades in i en fin liten cirkelkomposition.

Trots att jag just nu är inne i läraryrkets mest intensiva fas kastades jag ut ur min lärarroll och in i en elevroll. Min första fråga till professorn var: ”Kan du peka ut de största felen?” Ni vet känslan när man kryper ihop och blir liten och av någon dum anledning vill späka sig själv med att inte bara få höra sina egna negativa kommentarer utan dessutom BER att någon annan ska hacka på en också.

Som lärare råkar jag inte sällan ut för exakt samma fråga från elever. ”Säg bara vad som är dåligt!” Men jag vill alltid undvika att börja i den ändan och där visade sig jag och professorn tänka lika.

Inledningsvis fick jag i stället höra sådant som ”engagerad behandling av dagbokstexter och brev”, ”äkta känsla för tidsmarkörer”, ”lätt att leva sig in i”, ”ditt språk är stundvis så lysande”.

Efter dryga tre timmar och åtta sidor anteckningar hade frustrerade utrop från professorn flätats samman med positiva konstateranden.

2011 när jag påbörjade Projekt Ines på allvar formulerade jag några regler som jag bokstavstroget hållit mig till. Reglerna går ut på att arbetet med min bok ska drivas av engagemang och lust, inspiration och självkänsla. Det skulle inte bli som mina första två lärarår då jag gick på knäna, totalt nedbruten av omänskligt mycket jobb och ansvar för en ny lärare. Projekt Ines skulle vara projektet som fick ta god tid på sig. Inte som lärarjobbet där reflektion och tid är något du drömmer om, men oerhört sällan får.

Nu är det försommar 2015 och jag kan konstatera att reglerna har fungerat. De har inte varit visioner utan verklighet. Däremot blir sommarens arbete intensivt för all tid i världen finns inte längre. Men det är precis vad som behövs nu. Jag jobbar bra med kniven mot strupen, på sluttampen.

Historieprofessorn har gjort det tydligt för mig vad som ”INT KAN PASSEEERA”! Men jag vet också vad som är riktigt bra. Efter mötet åt vi lunch tillsammans. Min förlagsredaktör, professorn och jag. När vi sedan skulle skiljas åt sa jag att jag kände mig uppläxad och undrade om professorn ändå tror på den här boken.

Svaret var: ”ABSOLUT! Den här boken måste ut! Den måste få läsas!”

Och med de orden ringades kritiken in. Projekt Ines – Fem kvinnor i inbördeskriget 1918 är främst skriven för alla som inte är historiker och för alla som aldrig har ork och intresse att läsa den litteratur som just dessa skrivit. Jag skriver för er som tvärtom tappat fokus på historielektionerna och som undrar varför texten blir suddig då ni öppnar en historiebok. Ändå är det maffigt att en historieprofessor så engagerat läst mitt manus och gett mig den här responsen, både den bra och den dåliga. För allt lades fram med ett enormt engagemang.

EDIT: Obs obs! Professorn är licentiat visar det sig när jag tittade upp titeln en gång till. För min egen del kan titeln vara ”historieguru” och känslan av mötet det samma oavsett. Men titlar är väl viktiga på universitetsnivå. Däremot är faktagranskningen det absolut viktigaste för Projekt Ines. Och den är gjord med enorm kunskap och noggrannhet.

Tolerans är inte positivt

9 Maj

Alexander Stubb försäkrar att han ska förespråka tolerans nu i denna värdekonservativa regering. Men det här med tolerans. Jag backar när jag hör det ordet. Stubb vill förstås försäkra oss om något positivt men mig lugnar han inte. Ordet tolerans är inte ett positivt ord för mig.

För vem är det som ska tolerera någon? Och vem är det som ska bli tolererad? När du börjar söka svar på de frågorna kommer du samtidigt att få svar på frågan om hur maktfördelningen ser ut.

Om du är den som sitter och säger att du är tolerant, ja då kan du också vara säker på att du är en person med privilegier. Du står över andra.

Tolerans i praktiken är följande:

”Du är kvinna här på vår manstäta arbetsplats men jag tolererar dig. Här vi så toleranta så.”

”Du är svart här i vårt vitvita Finland, men jag är så tolerant och tolererar dig”

”Du är homosexuell, jahaaa men jag tolererar dig. Jag är så tolerant.”

Ofta uttrycker vi inte oss med ordet tolerans, vi säger i stället att någon är okej. ”Det är helt okej för mig att du är kvinna/svart/homosexuell/funktionshindrad”. Men vem är jag och du och Stubb att säga att någon ”är okej”? När vi uttrycker oss så har vi bekräftat att alla människor inte är lika värda.

Tolerans bekräftar och befäster de normer och hierarkier som finns.

LÄS MER: BRYT – ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet

”Ofta talas det om hur viktigt det är att tolerera människor som är annorlunda. Men vem bestämmer vad som är annorlunda och hur fungerar egentligen det här med tolerans? Vad är skillnaden mellan att bli tolererad och att tolerera och upplevs det alltid som en förmån att bli tolererad?” (sid 69)

Ett manus och ett litet hopp

8 Maj

Det är skrivarfredag och jag ska jobba med mitt bokmanus. Den Stora Inlämningen närmar sig. Jag har fortfarande mycket jag vill fixa och dona med i manus innan jag tycker stringensen finns både vad gäller innehåll och form. Första halvan av boken börjar sitta rätt bra. Nu ska jag fokusera på den andra halvan.

När det gäller Sipilä och hans fortsatta regeringsförhandlingar hoppas jag att det skiter sig nu. Jag håller tummarna för att de inte kan komma överens när de ska skriva regeringsprogram och att Sipilä får tänka om. Sen kastar han ut både Sannf och Saml och på den vägen får det komma in både grönt och rött. Naivt av mig möjligtvis men än finns det ett litet hopp.

Svordomar och sug i magen aka finsk politik

7 Maj

Jag har fan inte röstat på den här skiten. Så känner jag just nu. När jag pratar finsk politik idag så är vart femte jävla ord en svordom. Men jag är åtminstone fakking igång nu. Efter att ha varit politisk mer eller mindre död, eller åtminstone på nätet har jag varit tyst. Tack Juha Sipilä för det. Eller nåt.

Men nu är det ju med fan ett sug i magen man följer finsk politik . Centerledaren och numera statsminister Juha Sipilä har bildat regering med Samlingspartiet och Sannfinländarna. Det här betyder konservativt och höger så det förslår. Självklart är svenska språket hotat men jag måste erkänna att jag oroar mig ännu mer för en hel del andra områden. Demokrati- och värdegrundsfrågor i stort. Alla som inte har pengar på banken och som inte passar in i de klassiska ramarna.

Hur ska Sipilä fördela ministerposterna nu…? Vilket ministerium ska Timo Soini få bossa över?

Men så här ser de alltså ut. Finlands regeringsledare som sätter sig och förhandlar om ministerposter i morgon.

Skärmavbild 2015-05-07 kl. 22.14.52

decibelfi

Decibel.fi:s ungdomsinformatörers blogg - Decibel.fi:n nuorisotiedottajien blogi

Ekonomistas

Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen

AmraHamra

Twitter: @OndTon Mail: amra.hasanov@yahoo.com

Hit och dit och tillbaka igen

- om historia, vägar och val. Och allt som gör det mödan värt.

jeppispride2014.wordpress.com/

Tro, hopp och kärlek. Usko, toivo ja rakkaus.

imperhia

Vi kommer tänka högt om jämställdhet, genus, mångfald och andra viktiga ämnen

Bokhora

Sveriges största litteraturblogg med fokus på böcker, läsning och författare.

Astra

Feministisk tidskrift

%d bloggare gillar detta: